Maskeradbal i mars med mindre missöde, men mycket mys
Nu var det skamfullt länge sedan jag uppdaterade här. Mina öron blifva röda emedan jag skriva dessa ord.
...Nåja, rodnande öron hjälper ju ingen. Ska istället göra en liten snabb uppdatering över familjelivet i vårtider.
Storasyster måste omhandlas först ehuru hon ju firade sin sexårsdag för en kort tid sedan.
Hon hade pratat om den ungefär sedan hon fyllde fem. I god tid innan kalaset skulle äga rum överräckte hon mig och Mannen en lista hon gjort med exakta förhållsregler och intsruktioner på hur denna tillställning skulle gå till. Den kan sammanfattas i ett ord: DETALJPLANERING. En överambitiös festfixare från Stureplan hade inte gjort sig mer flit, det kan jag säga.
Eftersom Storasyster inte kan skriva fler än och några närstående personers namn, så var hennes lista också betydligt mer fantasifull än någon lista en stockholmsk festfixare någonsin kommer att skriva. Istället för bokstäver hade hon förfärdigat små, små bildrutor i en rak vertikal linje nedöver pappret, som små hieroglyfer av tusch, ungefär. Det var en liten miniatyr bild av en varmkorv, en chokladkaka, ett fiskespö (för fiskdam), en skattkista (för skattjakt) osv. Allt i kronolgisk ordning efter hur vilken ordning hon ville att inslagen skulle komma.
En sådan planering kan ju ibara nte ignoreras, så nog blev det både fiskdamm och skattjakt inomhus.
Maskerad blev det också för det hade Storasyster bestämt redan för ett år sedan. Bland gästerna märktes en prinsessa (Storasyster själv), en vitklädd brud, en älva, en prima ballerina, två sjörövare, en riddare, en Zorro, två spanska señoritor, tant Sofie från Kamomillastad och Darth Vader. Slå den gästlistan om du kan, Bindefelt! Allt gick efter planen sånär som på att Lillebror, som skulle vara hjälpsam, på eget bevåg bar ut chokladl-ångpanne-kakan från köket. Jag hann se hur han kom ut med brickan, som var alltför tung för en aldrig så företagsam treåring. Så såg jag liksom i slowmotion hur brickan med kakan på liksom bara veeeeek seg ned mot golvet med Lillebrors armar följandes med. Så gjorde den sen snygg saltomortal och hamnade på golvet med glasyren nedåt. Hade det inte varit för att det satt en rätt främmande pappa i soffan hade jag varit frestad att bara skrapa av lite glasyr och serverade den till de hungriga barnen. Nu motstod jag istället denna impuls och slängde den i soporna. Tragedin räddades snabbt av Mannen som hade varit så gudabenåadat föreseende att han bakat ytterligare en tårta. Med marsipan och chokladbokstäver med storasysters namn och glimmande nya ålder på. Storasyster och Lillebror somnade lyckliga den kvällen, smetiga av chokladpengar (från skattjakten) och totalt , totalt utmattade av alla roligheter.
Sensmoralen av detta är väl tredelad: God planering lönar sig, att man tyvärr inte kan planera allt när man har med bröder att göra men att det hjälper att ha en Pappa som älskar att baka.
Så, GRATTIS, lilla stora hjärtanskära Storasyster!
...Nåja, rodnande öron hjälper ju ingen. Ska istället göra en liten snabb uppdatering över familjelivet i vårtider.
Storasyster måste omhandlas först ehuru hon ju firade sin sexårsdag för en kort tid sedan.
Hon hade pratat om den ungefär sedan hon fyllde fem. I god tid innan kalaset skulle äga rum överräckte hon mig och Mannen en lista hon gjort med exakta förhållsregler och intsruktioner på hur denna tillställning skulle gå till. Den kan sammanfattas i ett ord: DETALJPLANERING. En överambitiös festfixare från Stureplan hade inte gjort sig mer flit, det kan jag säga.
Eftersom Storasyster inte kan skriva fler än och några närstående personers namn, så var hennes lista också betydligt mer fantasifull än någon lista en stockholmsk festfixare någonsin kommer att skriva. Istället för bokstäver hade hon förfärdigat små, små bildrutor i en rak vertikal linje nedöver pappret, som små hieroglyfer av tusch, ungefär. Det var en liten miniatyr bild av en varmkorv, en chokladkaka, ett fiskespö (för fiskdam), en skattkista (för skattjakt) osv. Allt i kronolgisk ordning efter hur vilken ordning hon ville att inslagen skulle komma.
En sådan planering kan ju ibara nte ignoreras, så nog blev det både fiskdamm och skattjakt inomhus.
Maskerad blev det också för det hade Storasyster bestämt redan för ett år sedan. Bland gästerna märktes en prinsessa (Storasyster själv), en vitklädd brud, en älva, en prima ballerina, två sjörövare, en riddare, en Zorro, två spanska señoritor, tant Sofie från Kamomillastad och Darth Vader. Slå den gästlistan om du kan, Bindefelt! Allt gick efter planen sånär som på att Lillebror, som skulle vara hjälpsam, på eget bevåg bar ut chokladl-ångpanne-kakan från köket. Jag hann se hur han kom ut med brickan, som var alltför tung för en aldrig så företagsam treåring. Så såg jag liksom i slowmotion hur brickan med kakan på liksom bara veeeeek seg ned mot golvet med Lillebrors armar följandes med. Så gjorde den sen snygg saltomortal och hamnade på golvet med glasyren nedåt. Hade det inte varit för att det satt en rätt främmande pappa i soffan hade jag varit frestad att bara skrapa av lite glasyr och serverade den till de hungriga barnen. Nu motstod jag istället denna impuls och slängde den i soporna. Tragedin räddades snabbt av Mannen som hade varit så gudabenåadat föreseende att han bakat ytterligare en tårta. Med marsipan och chokladbokstäver med storasysters namn och glimmande nya ålder på. Storasyster och Lillebror somnade lyckliga den kvällen, smetiga av chokladpengar (från skattjakten) och totalt , totalt utmattade av alla roligheter.
Sensmoralen av detta är väl tredelad: God planering lönar sig, att man tyvärr inte kan planera allt när man har med bröder att göra men att det hjälper att ha en Pappa som älskar att baka.
Så, GRATTIS, lilla stora hjärtanskära Storasyster!
Kommentarer
Postat av: Systermosterkanin
Vilket underbart kalas! Och vilken förutseende pappa då! Låter som värsta bageriet hemma, marsipantårtor å chokladkakor. Hahahaha jag hade låtit barnen äta direkt från golvet jag ;)
Trackback