Håll i hatten och sandallängtan
Ikväll skulle vi egentligen på Storasyster dagis årliga grillfest, men det hela ser ut att blåsa bort. Jag har redan varit nödd och tvungen att halta ut till vägen och resa upp soptunnan och hämta barnens Nalle Puh-boll som hade blåst iväg över den och nästan i på grannens tomt. Vädret är minst sagt märkligt i dag. Solstråk och regnskurar om vartannat. Jag springer ut och in med klästativet genom verandadörren. Eller ja, haltspringer kanske man ska säga.
Min onda fot börjar återgå till sitt normala ortopediska jag igen, men att få i den i ett par träskor idag när jag måste ut var ganska bökigt och föga bekvämt. Lillebror brukar¨komma bort till mig när jag sitter i soffan med benet högt, stryka försiktgt med liten hand över plåsteret och, med allvarlig röst, säga: - Nå blir foten din glad igjen, mamma.
Vad foten känner vet inte jag, men sådana skimrande pojkord går ju i alla fall rätt in i en moders ömma hjärta.
Storasyster, på sin sida, är inte sämre hon, utan kommer hem med små blombuketter som hon plockat varje dag på väg hem från dagis med pappa som hon högtidligt överräcker med ett visst mått av patos i rösten: -Jeg syntes så synd på deg, mamma, at jeg plukket noen blomster. VARJE dag! Alla som opererat foten borde har en deltagande femåring och en förståelsesfull tvååring i huset, det säger jag bara! Och en man som är en fena på att laga mat och sköta hushåll. Och det har jag!! :-) (sagt med skamlöst belåtet tonfall)
Vi får väl se hur det blir med sommarfest idag. Korv med lomper är i alla fall inköpta och klara för grillande. Blir det regn blir det varmkorvfest här hemma istället. Hursomhelst ska vi fara ut i butikerna i dag allihop. Morsan måste ha ett par ordentliga sandaler till semestern.
Min onda fot börjar återgå till sitt normala ortopediska jag igen, men att få i den i ett par träskor idag när jag måste ut var ganska bökigt och föga bekvämt. Lillebror brukar¨komma bort till mig när jag sitter i soffan med benet högt, stryka försiktgt med liten hand över plåsteret och, med allvarlig röst, säga: - Nå blir foten din glad igjen, mamma.
Vad foten känner vet inte jag, men sådana skimrande pojkord går ju i alla fall rätt in i en moders ömma hjärta.
Storasyster, på sin sida, är inte sämre hon, utan kommer hem med små blombuketter som hon plockat varje dag på väg hem från dagis med pappa som hon högtidligt överräcker med ett visst mått av patos i rösten: -Jeg syntes så synd på deg, mamma, at jeg plukket noen blomster. VARJE dag! Alla som opererat foten borde har en deltagande femåring och en förståelsesfull tvååring i huset, det säger jag bara! Och en man som är en fena på att laga mat och sköta hushåll. Och det har jag!! :-) (sagt med skamlöst belåtet tonfall)
Vi får väl se hur det blir med sommarfest idag. Korv med lomper är i alla fall inköpta och klara för grillande. Blir det regn blir det varmkorvfest här hemma istället. Hursomhelst ska vi fara ut i butikerna i dag allihop. Morsan måste ha ett par ordentliga sandaler till semestern.
Kommentarer
Trackback