lusekofta

utvandrad dalkulla tycker till om livet som småbarnsmamma i Norge

Kärringråd från en mycket liten, men förvisso klok, gubbe

Jag och Lillebror sitter på golvet i badrummet. Han är nybadad och gosig i det blå badlakanet. Både han och Storasyster har haft mjölkskorv i hårbotten sedan de var bebisar, men nu har vi äntligen gjort en offensiv med intensiv fingertoppsmassage vid hårtvätten och det är på väg att försvinna. Jag sitter och kammar honom med en tät luskam för att få bort eventulla lösa flagor. Så börjar Lillebror kamma mig med luskammen. Han studerar min hårbotten:

- Mamma, du har jo ikke flass du! (flass=mjäll, övers. anm.)
- Nej, det har jag aldrig haft faktiskt.

Lillebror funderar över detta förvånande faktum en stund, tyst. Så kommer slutsatsen:

- Mamma, vet du hvorfor du ikke har hatt flass?
- Neeej...?
- (mycket artikulerat och nästan obehagligt nära mitt ansikte) Fordi du spiser LØØØØØK!!!!

Ja, inte sant? Fascinerande, minst sagt! Inget av mina barn gillar ju lök (efter vad jag har hört är detta inte så ovanligt). Antar att hans funderingar gick ut på något sådant som att eftersom lök är så jätteäckligt, så måste det ju vara någon annan orsak till att hans hulda moder envisas med att äta det.

Ja, någon nytta skall du väl ha av alla nyttigheter? Mina barn älskar lök, om de inte ser den. Annars är den råäcklig och måste opereras bort ur maten.

jag måste bara tipsa om olja, har haft 5 ongar med ofantliga mängder mjölkskorv som inte velat gå bort trots envist skrapande och så säger en dag Kerstin: Man smörjer bara in med olja(vilken som, olivolja, barnolja, matolja?!) och sen tvättar man bort det med schampo. Visste inte DU det? Provade och så var det bara BORTA?!!!!