Med artighet kommer man långt

Konversation vid måndagens middag. Jag och Storasyster äter paj gjord å broccoli, spekeskinke (lufttorkad, norsk skinka) och cheddar. Lillebror vågar vägra paj och har beställt fiskpinnar med ketchup (så typiskt lillebrorskt!)

Jag trugar: "Ska du inte smaka lite på pajen i alla fall, Lillebror?"

Varpå Lillebror snabbt genmäler: "Neitakk, jeg tror jeg tar det til helga."

Antagligen kan han möjligen ha lagt märke till att det är ett ganska flitigt använt svar bland de vuxna i familjen. Allt man inte riktigt vill gå igång med i vardagen kan skjutas på, lite diffust sådär, till helgen.

Jag byter tema: "Men lite rårivna morötter, då...Det vill du väl ha, Lillebror?"

Lillebror, i lika artig och balanserad ton: "Neitakk. Jeg tror jeg tar is, jeg."

Man måste ju försöka.
Och jag kan slå mig i backen på att Magdalena Ribbing hade varit ASIMPAD!
Även om Magdalena Ribbing givetvis aldrig skulle ha använt ett sådant ord som asimpad.
Någonsin.




Kommentarer
Postat av: Charlotte

Ojojojoj, vad gulligt. Här utkämpas de dagliga matstriderna på exakt samma sätt varje dag.

S: Jag gillar inte (vad det nu är).

jag eller M: OK, men sätt dig ner och prova lite så får du se. Annars får du macka.

S: (provar) Jag gillar inte, jag gillar inte, jag gillar inte (sticker in gaffeln i munnen) VARFÖR får jag inte mer? Det här är faktiskt min favoriträtt.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback