Feliz Navidad, sjunger José Feliciano. Om och om igen.
Feliz Navidad. Feliz Navidad.
Vi är på väg från Norge till ystert julfirande med barnens älskade Moster, Morbror och Kusinkille i Göteborgstrakten. Det är inte en lång biltur alls. Tar endast två och en halv timme bara. Men den verkar s å m y c k e t längre. Spesiell som ett av barnen, Lillebror, insisterar på att vi ska spela HANS nya favvojulsång på repeat på bilstereon. Mesiga som vi vuxna i familjen är ibland, för bilfridens skull (dvs för att vi just då inte ooorkar bråka om det hela vägen till Göteborg med en envis femåring), går vi med på det.
Lillebror får titt som tätt nya favvosånger när han åker bil och ofta av dn lite udda sorten. Typ Everyone Is Jesus med DiLeva. Call Me Al med Paul Simon. Husan med Bhangra Knights. Den nya för julsäsongen är, lo' and behold..: Feliz Navidad med José Feliciano.
Próspero año y felicidad.
José Feliciano är född blind. Han är även född i Puerto Rico. Förutom hans redan nämnda julhit, som går i dansbandstakt med inslag av spanska gitarrer och lite låtsas-mexikanska-trumpettut här och var, är han känd för sina covers av andra artisters låtar. Light My Fire och Ain't No Sunshine till exempel. Hans namn, om man översätter det, betyder Lyckliga Josef, ungefär. Låter väl gulligt. Det är så mycket jag vet om José Feliciano utan att behöva googla honom.
För jag VILL inte googla José Feliciano. Jag vill inte veta mer om José Feliciano. Jag vill inte höra en enda låt mer av José-f***ing-Feliciano så länge jag lever. Och speciellt inte den här. Den består av fyra fraser. FYRA fraser som upprepas. Och upprepas. Och upprepas. Till dansbandstakt.
I wanna wish you a Merry Christmas. I wanna wish you a Merry Christmas. I wanna wish you a Merry Christmas.
För har man hört Feliz Navidad upprepas igen och igen, så vill man nämligen inte det. Hört den igen och igen. Igen och igen. I en bil på väg till Göteborg. Utan någon chans att komma undan. Utan möjlighet att undkomma José Felicianos spanglish, de spanska gitarrerna, trumpettutandet och den monotona Sven Ingvars-takten som han så ihärdigt vill önska oss alla en Merry Christmas med.
Men Lillebror diggar. Lillebror skiner som en liten Puerto Ricansk sol i baksätet. Lillebror headbangar i dansbandstakt.
From the bottom of my heart.
Vi är på väg från Norge till ystert julfirande med barnens älskade Moster, Morbror och Kusinkille i Göteborgstrakten. Det är inte en lång biltur alls. Tar endast två och en halv timme bara. Men den verkar s å m y c k e t längre. Spesiell som ett av barnen, Lillebror, insisterar på att vi ska spela HANS nya favvojulsång på repeat på bilstereon. Mesiga som vi vuxna i familjen är ibland, för bilfridens skull (dvs för att vi just då inte ooorkar bråka om det hela vägen till Göteborg med en envis femåring), går vi med på det.
Lillebror får titt som tätt nya favvosånger när han åker bil och ofta av dn lite udda sorten. Typ Everyone Is Jesus med DiLeva. Call Me Al med Paul Simon. Husan med Bhangra Knights. Den nya för julsäsongen är, lo' and behold..: Feliz Navidad med José Feliciano.
Próspero año y felicidad.
José Feliciano är född blind. Han är även född i Puerto Rico. Förutom hans redan nämnda julhit, som går i dansbandstakt med inslag av spanska gitarrer och lite låtsas-mexikanska-trumpettut här och var, är han känd för sina covers av andra artisters låtar. Light My Fire och Ain't No Sunshine till exempel. Hans namn, om man översätter det, betyder Lyckliga Josef, ungefär. Låter väl gulligt. Det är så mycket jag vet om José Feliciano utan att behöva googla honom.
För jag VILL inte googla José Feliciano. Jag vill inte veta mer om José Feliciano. Jag vill inte höra en enda låt mer av José-f***ing-Feliciano så länge jag lever. Och speciellt inte den här. Den består av fyra fraser. FYRA fraser som upprepas. Och upprepas. Och upprepas. Till dansbandstakt.
I wanna wish you a Merry Christmas. I wanna wish you a Merry Christmas. I wanna wish you a Merry Christmas.
För har man hört Feliz Navidad upprepas igen och igen, så vill man nämligen inte det. Hört den igen och igen. Igen och igen. I en bil på väg till Göteborg. Utan någon chans att komma undan. Utan möjlighet att undkomma José Felicianos spanglish, de spanska gitarrerna, trumpettutandet och den monotona Sven Ingvars-takten som han så ihärdigt vill önska oss alla en Merry Christmas med.
Men Lillebror diggar. Lillebror skiner som en liten Puerto Ricansk sol i baksätet. Lillebror headbangar i dansbandstakt.
From the bottom of my heart.
Kommentarer
Postat av: Charlotte
Ah, den låten. Ja, man blir lite galen...jag vet när vi tvingades lyssna på "När Lisa borstar tänderna, borstar hon så här: hon borstar alltid tänderna både här och där, hon borstar sina axlar, hon borstar sina lår, hon borstar sina öron hon borstar sina tår" och den tyckte jag saknade omväxling, allt detta snack om borstning hela tiden. Men er låt får ju den att verka som rena Iliaden...hoppas ni har det bra i Sveriget önskar jag iallafall - from the bottom of my heart.
Trackback